På grytjakt med Jay och Fredrik

Idag skulle husse och jag på jakt med Jay och Fredrik. Husse steg som vanligt upp alldeles för sent, jag var tvungen att vänta jättelänge innan jag fick komma ut och kissa. Han sprang runt i hela sitt bo för att hitta alla grejer någon (enligt husse själv) hade lagt någonstans. Jag satt och tittade på med min blåsa stor så att det kändes som om den skulle spricka.

När väl husse hade hittat sakerna han skulle ta med, tog säkert 10 minuter!!! Räkna ut själv hur långt det är i hundminuter och förstå hur oskönt det är att vara kissnödig så länge!!! (hatet det ordet, vad har katter med saken att göra?) Nåväl, tillslut fick jag kissa och vi satte oss i husses bil. Mat hade han naturligtvis glömt så han stannade på ett sådant ställe där bilar äter och dricker innan vi var framme i den sköna skogen.

Både obekvämt och fult.....grrrr

Både obekvämt och fult…..grrrr

Jay och Fredrik var där och kliade mig bakom örat och det var sååååå sköööönt! Självklart försökte jag se så söt ut som möjligt och fick genast smaka lite smörgås av Jay. Jay är såååå snäll!

Sen satte husse och Fredrik på mig ett stort och jättefult halsband med något långt svart som stack ut, dom tyckte jag såg så fin ut. Dom är ju inte kloka!

Snart tog husse och hans flock med mig till ett underjordiskt hem där det skulle bo en fyrbent otäck sak med många tänder….har aldrig gillat dom. Husse kallade det för gryt och ville jag skulle gå ner och hälsa på….han är inte klok!

Ingen hemma!

Ingen hemma!

Vi besökte flera gryt men det var inte någon hemma i något av dem. Husse och flocken verkade bli mer och mer besvikna där dom släpade på massa spadar och andra metallpinnar i värmen.

Flocken muttrade om att det var alldeles för långt att gå och att det var för varmt för att släpa dessa saker genom skogen…förstår inte vad dom pratade om! Människor verkar vara väldigt lata och trötta och inte orka någonting.

Till slut kom vi fram till en stor sten där det verkade vara någon hemma…ååå vad roligt! Jag sprang genast ner för att hälsa men var inte välkommen. Den stora svartvita saken med alla tänder morrade och var jätte otrevlig. Han ville äta upp mig, jag kände det på mig. Självklart ville jag visa mig duktig för husse, här är det minsann jag som är störst! Ingen annan fyrbening är tuffare än jag!

Förstår egentligen inte alls vad jag skulle ner i hålen att göra men husse och flocken verkade väldigt entusiastisk så jag tyckte det var lika bra att fortsätta. Jag försökte visa fyrbeningen med alla tänder att här var det jag som var störst och att det vore bäst om han kom upp. Det spelade ingen roll hur mycket jag skällde och morrade, han hade trängt in sig i en liten gång som han inte kunde ta sig ut ifrån.

Hallå! Kom ut!

Hallå! Kom ut!

Jag försökt hitta någon annan väg in så att jag skulle kunna bita honom i svansen, det gick inte bra då det bara fanns ett hål. Fredrik försökte hjälpa mig att komma åt besten och skrämma honom med sin ljuspinne för att se om han skulle bli rädd och komma upp (tror jag?)

Men det ville fyrbeningen inte göra. Jag var säkert nere och skällde på honom 1000 gånger och det ända han gjorde var att försöka bita och äta upp mig!

Husse och Fredrik började gräva ett hål i marken som såg jätte spännande ut, jag funderade länge på om dom hade något gömt ben där som dom försökte komma åt?

Var är den där förbannade hunden???

Var är den där förbannade hunden???

Det visade sig att dom bara också ville ner och hälsa på fyrbeningen. Dom pratade om någon grävling som dom ville se men den såg jag aldrig. Skulle vara spännande ett se hur en sådan såg ut. Det enda jag såg var en svartvit, otäck fyrbening med många tänder.

Till slut verkade Husse och flocken tröttna och gnälla över att dom var hungriga och trötta. Jag tyckte inte att vi skulle låta den otäcka besten vinna utan ville att vi skulle stanna och morra lite till på den. Tyvärr är det ju Husse som bestämmer och dom började packa ihop sina saker. Jag passade på att springa ner och skälla en liten stund till innan dom ville vi skulle gå.

Hjälp! Det finns spindlar här nere. Lämna mig inte!!!!

Hjälp! Det finns spindlar här nere. Lämna mig inte!!!!

Fredrik fick vi tyvärr lämna då han fastnade under stenen, husse sa att vi skulle komma tillbaka en annan dag och hjälpa honom upp. Husse och Jay var hungriga och ville tillbaka till bilen.

Förstår inte hur man kan lämna en flockmedlem på det sättet. Människor är bra konstiga!

Väl tillbaka i skogen satte vi oss och åt vid bilarna och hade mysigt. Jag kunde inte släppa tanken på att besten var så arg när jag kom ner och hälsade på? Andra fyrbeningar är också konstiga. Tur att vi hundar är så kloka och enkla. Tänk var bra om alla var som oss.

Nu ska jag sätta mig och slicka mina kulor en stund och ha det skönt i solen. Det är ansträngande att skriva. Hoppas inte husse märker att jag använt hans dator. Han vart så arg förra gången.

Ha det fint där ute i skogen nu alla grythundar. Har förstått nu att det är det jag är.

Med vänlig hälsning,
Jackson (grythunden)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>